Passagerarflyget
Passagerarflyget kan med fog sägas ha sett dagens ljus i Tyskland 1919, rent officiellt.
Det första reguljärflyget invigdes samma år. Man flög mellan London och Paris. I Sverige ville man inte vara sämre och en del försök gjordes innan AB Aerotransport äntligen startade den första reguljära flyglinjen på sträckan Stockholm til Helsingfors. För inrikesflyg kom Visby att bli det första målet för Aerotransport som flög sträckan från Stockholm år 1933. Men trots påtryckningar från flera håll dröjde det till 1936 innan Bromma flygplats var klar.
Behovet av en flygplats i Stockholm växte under 20- och 30-talet.
Barkaby flygplats ansågs ligga för långt från staden och landningarna med pontonflygplanen gjordes på Stora Värtan men det gick inte under kalla vintrar då isen gjorde det omöjligt. Ropen efter en ny flygplats skallade högt och först ratades ett förslag som skulle innebära Skarpnäcks flygfält. I stället fattade regeringen beslut om att bygga vid Riksby i Bromma, räkningen skulle komma att sluta på nästan sex miljoner kronor, en astronomisk summa på den tiden. Spaden sattes i jorden den 23 oktober 1933 och detta måste anses som en av milstolparna i svensk flyghistoria.
Invigningen av Bromma flygplats genomfördes den 23 maj 1936.
En ruggig lördag med regn och dimma kunde tänkas som sämsta möjliga start. Men det gick bra och på eftermiddagen landade de första planen. Förste passagerare som anlände var Prins Bertil. Dessutom deltog en jätte, världens mest gigantiska flygplan som vid den tidpunkten var Junkers G-38. Sammantaget var det många flygplan som deltog vid invigningen vilken Kung Gustav V förrättade.
Bromma var med asfaltsbanor det modernaste i Europa.
Kanske var det bra att byggandet dröjde. När det var dags hade trafikflyget utvecklats starkt och man såg kommande behov ganska klart. De fyra rullbanor á cirka 900 meters längd, som fanns redan vid starten utökades med en bana som blev drygt 1600 meter. Den blev klar 1944 och är den bana som finns kvar idag.
